Svetsning

Påsvetsning

Vi påsvetsar slitytor, klippytor, glidytor med mera. Några exempel:

• Extruderskruvar, belagda med stellit
• Transportskruvar, belagda med Cr/Ni-wolframkarbid
• Klippverktyg till stålindustrin, belagda med Cr/Ni/W
• Pressverktyg, belagda med hårdbrons (Ampco)
• Omrörarhjul och presskruvar till pappersindustrin

Pulversvetsning

Vid pulversvetsning smälts metallpulver i en låga av acetylen och syrgas och läggs på detaljen, som samtidigt värms upp. Pulvret smälter och löds fast i grundmaterialet. Metoden används för att laga sprickor och hål, till exempel i gjutjärn, och för att göra ytor hårdare, som när vi belägger tänderna på klingor med volframkarbid. Pulversvetsning har blivit ovanlig, eftersom många som behärskade den har gått i pension. Hos oss finns kunnandet kvar.

Specialsvetsning

Med specialsvetsning menar vi svetsning av stål som inte tillhör gruppen konstruktionsstål. Vi har inriktat oss på verktygsstål, seghärdningsstål, duplexmaterial, rostfria stål, koboltlegeringar och gjutjärn.

Vi svetsar också i icke-järnlegeringar som aluminium, aluminiumlegeringar och kopparlegeringar, till exempel aluminiumbrons och manganbrons.

Plasmasvetsning (PTA)

Plasmapåsvetsning med pulver, även kallad PTA (Plasma Transferred Arc), används allt mer i tillverkningsindustrin där man behöver påsvetsar av hög kvalitet, till exempel på ventiler, turbindetaljer och plastextruderskruvar.

En pilotbåge inne i brännaren tänder plasmabågen, som sedan överförs till detaljen. Tillsatsmaterial i pulverform sprutas in i plasmat, och resultatet blir en homogen påsvets av hög kvalitet med mycket liten inblandning av grundmaterialet.

Metodens största fördel är just den låga uppsmältningen av grundmaterialet. Tunna påsvetsar, från 1,5 mm, kan läggas med hög kvalitet. Påsvetsen blir också mycket slät, vilket ger lite efterbearbetning. Eftersom energin i plasmabågen är koncentrerad värms detaljen inte upp lika mycket som vid konventionell påsvetsning.